Modest

Tro mig! Jag vet att det finns både uppsatser och såväl allmän som kollegial debatt kring detta ämne. Det är inga nya stjärnor i sikte eller kunskapsinsikter likt Upplysningen. Kanske vi landar mer i Romantiken. Eller postromantiken för att vara moderna människor som vet att nyttja social medier på nätet år 2010. Fattas bara annat!

En liten, liten uppvisning i det som kan betraktas som klädkod eller inte för yrkeskåren som kallar sig bibliotekarier, även om jag ibland undrar om Hon (för det är oftast en Hon) verkligen finns numera. Nu är det mer den högteknologiska, rappa varianten med Läsplattan i vänstra jackfickan och i den högra ligger ett USB med anteckningar från senaste utvecklingsprojektet.

Håll till godo eller stäng igen:

Den modernt traditionella varianten. På utdöende. En kvarleva efter den stränga varianten med kjol, istället för byxa och nylonstrumpor som gav ifrån sig ett lätt pipande ljud varje gång låren gned sig mot varandra bakom underkjol och yllekjol. Koftan, stämplen och glasögon ytterligare obligatorium, liksom att vara förankrad vid en hög biblioteksdisk och ha fullkomlig makt över vad låntagaren fick låna och inte fick låna.
Här i mjukare tyger, Gudruns Sjödén-randig tröja med lös passform och som avslutas vid höften för vidd och rymd att jobba mellan hyllor, datorer och låntagare. Till detta en linnebyxa, sval och elegant i denimliknande färg. Fötterna bär upp ett par foträta tofflor som underlättar det stående och gående arbetet under dagen. I ena handen en bokpåse att bäras upp till ålderdomshem och förskolor, i den andra handen en klassiker att rekommendera var låntagare.

För att under de senaste decenniet ha utvecklats till en mindre mjuk variant. Här en vassare upplaga som varken har tid för bokprat eller barnteater. Här pratar vi perfektion i frisyr, klädval, stövlar, utbildning och profession. Inte en kurs försummas till att utveckla sitt webaktiva, kreativa skapande med plattformar för internationella standardiseringar tillsammans med pedagogiska redskap i ett nätverkande för "Biblioteket i Samtiden för Individen". Bort med allt demokratiskt tänkt och visst kan besökarna kosta på att betala sig för den service de får!

Fast nu känns det som det behövs lite mer utrymmer för vilda och galna idéer. Biblioteken vaggas in som en del av Kulturhusen där man ska kunna få fritt utrymme för att läsa en bok, samtidigt som man hänger på en klättervägg och mumsar på en hamburgare från en mer eller mindre välkänd restaurang. Efter det kan man slänga sig i ett bollhav, lyssna på musik, spela dataspel och känna sig allmänt vild och vågad. Jag tror det är hög tid för Pirata alternativet! Det är löst hår som slängs och kastas med blästrade leenden, hotpants och små, tighta toppar kring bysten som förbättrats med lite geleklumpar av koksalt. Vi slår klackarna i taket, svingar oss cyberaktigt var vi vill, när vi vill, är allmänt lössläppta och hämningslösa. Inga begränsningar i detta tidevarv.

Den manliga varianten då? Jo, den finns ju. Inte så ofta och kanske inte de som oftast får tonårstjejerna att vandra i flock till biblioteken. Undantag bör finnas såklart. Så jag introducerar något i stil med det här:

Poppy - mer som en gatukorsning