Dagen till ära och inte minst med omsorg för Er som behöver röra i grytor, duka bord, samla paket, tända ljus, förflytta Er mellan olika hållpunkter och vara på resande fot, så borde jag hålla mig kort. Mycket kort. För vem läser egentligen triviala bloggar en dag som denna?
Julstämningen är för egen del måttlig, trots flera attribut. Globen lyser rund och fin, dessutom iklädd en cape av snö. På TVn lallas den ena julsången fram efter den andra, snart ska jag stryka kjolen i rött och själv värma på lite glögg och mat.
Ändå är det som något saknas, ett sammanhang, en meningsfullhet, en tilltro på livet och det som skall komma i min väg på denna färd med ständiga oförutsedda händelser. På film kan en katastrof vara ett mått av spänning, liksom krig och våld i allmänhet. Samtidigt som inte någon av oss vill behöva vara med om något av detta som en realitet.
Den här tiden på året och den här dagen borde bjuda på fler skratt, fler uppmuntrande ord och reella insatser. Allt ifrån att dela ut mat och presenter till de hemlösa, som att köra någon hem under kvällen när taxin inte kommer, när orken sviktar och ensamheten känns alldeles för tilldelad, utan möjlighet till val. Samtidigt borde vi lära oss att i mindre omfattning väga jämt i vågen av tjänster och gentjänster. Strunt samma om man får något igen eller inte, för känslan av vad man själv gjort eller försökt göra måste ändå prägla en mer än de eventuella gentjänster eller förväntan av dessa.
Tror jag.
Unnar Er alla minuter och timmar av frid, ro och glädje! GOD JUL!!!
Visar inlägg med etikett Jul. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jul. Visa alla inlägg
fredag 24 december 2010
torsdag 23 december 2010
Lucka Oväder
I Skåne ryter vinden medan snöflingorna faller i en till synes oändlig ström till marken. Drivbildningar och ovana bilister, samt trafikanter i stort skapar det media älskar att kalla för kaos.
Jag lämnade allt bakom mig tidigt i morse. Så pass tidigt att man rörde sig i gränslandet mellan natt och tidig morgon. Med vargtimmen passerad.
Fem timmar senare är landskapet fortfarande magiskt vitt och vackert, med förrädiska isfläckar under skosulorna, där mina utmärkta Blundstone tar mig på en garanterad halkfri färd med apostlahästarna genom julstressade gator.
Dagens prestation var att bära hem fem fullastade kassar som fick mina biceps att värka. Jag insåg snart att jag inte skulle orka gå tusen meter med gnälliga muskler, så tog bussen två hållplatser. När jag kom hem var jag tvungen att väga min last. 19 kilo tung.
Jag lämnade allt bakom mig tidigt i morse. Så pass tidigt att man rörde sig i gränslandet mellan natt och tidig morgon. Med vargtimmen passerad.
Fem timmar senare är landskapet fortfarande magiskt vitt och vackert, med förrädiska isfläckar under skosulorna, där mina utmärkta Blundstone tar mig på en garanterad halkfri färd med apostlahästarna genom julstressade gator.
Dagens prestation var att bära hem fem fullastade kassar som fick mina biceps att värka. Jag insåg snart att jag inte skulle orka gå tusen meter med gnälliga muskler, så tog bussen två hållplatser. När jag kom hem var jag tvungen att väga min last. 19 kilo tung.
tisdag 21 december 2010
Lucka Murphys law
Ja, alltså ibland undrar man ju varför harakiri inte utförs genast. Utan att passera Gå. Kanske för att jag inte är en samuraj eller kanske bara för att jag är dum nog att tro att det kan bli bättre. Lite i alla fall.
Det kan det inte!
Inte med en bil som vägrar flytta sig i snön. Jag gräver, sliter, skottar och svettas. Näpp. Hjulen spinner och bileländet flyttar sig inte en centimeter. Kanske den knyckte till någon millimeter. Kapar granens grenar och lägger ut som palmblad inför Messias ankomst. Som OM det skulle hjälpa!! Trots bereden väg för bilen hände ånyo ingenting. Trots fortsatt skottande, svärande och grundmurad envishet. Blev till sist ryckt från isfläckarna av traktor.
Fullastat i bilen, olja och glykol i härför avsedda utrymmen. Bensin och glatt humör på isiga vägar. en solnedgång i regnbågens färger, samt en kolossal och guldgul måne lovade sitt till. Tills termostaten gick i taket, bilen skrek och allt rök.
Borta med vinden förvann det goda modet, det glada leendet och de där stövlarna jag inte unnat mig de senaste tre åren. Efter en kvart hade rutorna isat igen på insidan i de 20 minusgraderna. Bärgare och frånskild släkt kom till undsättning och jag ville bara trycka på en elimineringsknapp. Vilken jävla skit till jul det här verkar bli. Lovande så säg?
Det kan det inte!
Inte med en bil som vägrar flytta sig i snön. Jag gräver, sliter, skottar och svettas. Näpp. Hjulen spinner och bileländet flyttar sig inte en centimeter. Kanske den knyckte till någon millimeter. Kapar granens grenar och lägger ut som palmblad inför Messias ankomst. Som OM det skulle hjälpa!! Trots bereden väg för bilen hände ånyo ingenting. Trots fortsatt skottande, svärande och grundmurad envishet. Blev till sist ryckt från isfläckarna av traktor.
Fullastat i bilen, olja och glykol i härför avsedda utrymmen. Bensin och glatt humör på isiga vägar. en solnedgång i regnbågens färger, samt en kolossal och guldgul måne lovade sitt till. Tills termostaten gick i taket, bilen skrek och allt rök.
Borta med vinden förvann det goda modet, det glada leendet och de där stövlarna jag inte unnat mig de senaste tre åren. Efter en kvart hade rutorna isat igen på insidan i de 20 minusgraderna. Bärgare och frånskild släkt kom till undsättning och jag ville bara trycka på en elimineringsknapp. Vilken jävla skit till jul det här verkar bli. Lovande så säg?
måndag 20 december 2010
Lucka nummer 20
Det tar sig! Eller närmar det sig kanske. Det är som frågan med ljuset - huruvida det brinner upp eller brinner ner.
Det surrar från kopieringsmaskinen och ute råder strålande solsken, men bitande 15 minusgrader. Det ska kännas att man lever och jag är själv glad för att jag på senare år börjat komma så bra överens med Kung Bore och hans följe. Jag njuter av friskheten i vinden, av rosorna på kinden, jämkar med kläder efter väder och ser det inte som ett problem att klä på och av sig.
Nu har dock värsta julhetsen slagit rot i mitt inre och då får jag absolut inget gjort, blir irriterad, spottar, fräser, svär, gnäller och skäller och är allmänt odräglig och otrevlig att vara i närheten av. Jag hoppas att det bättrar sig om bara en dag eller två. Möjligen tre.
I morgon far jag norrut och jag längtar alltid efter att få köra så långt och länge jag kan. Bort, bort från allt, alla som kräver, begär och yrkar på min person på ett eller annat sätt.
Nu vill jag ha jul, med frid och fröjd, se Karl-Bertil Jonsson, dricka glögg, äta en pralin och komalikt dåsa i bästa soffan med inte en enda tid eller person att passa.
Det surrar från kopieringsmaskinen och ute råder strålande solsken, men bitande 15 minusgrader. Det ska kännas att man lever och jag är själv glad för att jag på senare år börjat komma så bra överens med Kung Bore och hans följe. Jag njuter av friskheten i vinden, av rosorna på kinden, jämkar med kläder efter väder och ser det inte som ett problem att klä på och av sig.
Nu har dock värsta julhetsen slagit rot i mitt inre och då får jag absolut inget gjort, blir irriterad, spottar, fräser, svär, gnäller och skäller och är allmänt odräglig och otrevlig att vara i närheten av. Jag hoppas att det bättrar sig om bara en dag eller två. Möjligen tre.
I morgon far jag norrut och jag längtar alltid efter att få köra så långt och länge jag kan. Bort, bort från allt, alla som kräver, begär och yrkar på min person på ett eller annat sätt.
Nu vill jag ha jul, med frid och fröjd, se Karl-Bertil Jonsson, dricka glögg, äta en pralin och komalikt dåsa i bästa soffan med inte en enda tid eller person att passa.
söndag 19 december 2010
Lucka nummer SURPRISE: 19
Snart är kalenderns dagar räknade- Den 24e tar det slut, då det andra firandet tar vid. Fast ärligt talat har jag numera bara en vag uppfattning om vad det är vi firar. Jesus födelse. Men ska man inte fira det den 25e då? Eller vilket datum föddes han egentligen och varför envisas vi med den 24e när stora delar av övriga, kristna väljer den 25e? Och hur mycket är kvar i ett sammanhang från helt andra trosläror? Den desillusionerade Poppy anser nog att julen i vårt land främst firas bland handlarna och räknas i kalla ören. Att få något utan mening känns just meningslöst.
Därför ska dagen i dag inhandlas just en klapp, som också är en nyttosak. En möbel. Trist och opersonligt, eftersom jag inte snickrat den själv, men välbehövlig. Ingen röd rosett kan göra den mer personlig. Kanske tofsar och kuddar i satin? Nja. Det får nog bli det mer rustika inslaget, som jag i brist på vältrande i heminredning härleder till min karga personlighet. Och så tror jag ju alltid att jag snart ska flytta eller gå ner mig i en å. Jag har ju flyttat sju gånger de senaste tio åren, men i en å kan man bara gå ner sig en gång.
Så, ut och spä på Sveriges konsumtion lite nu och köp en klapp eller två. Jag lägger pussar i kuvert, som aldrig når sin mottagare. Men de finns där. Ifall att.
/Poppy
Därför ska dagen i dag inhandlas just en klapp, som också är en nyttosak. En möbel. Trist och opersonligt, eftersom jag inte snickrat den själv, men välbehövlig. Ingen röd rosett kan göra den mer personlig. Kanske tofsar och kuddar i satin? Nja. Det får nog bli det mer rustika inslaget, som jag i brist på vältrande i heminredning härleder till min karga personlighet. Och så tror jag ju alltid att jag snart ska flytta eller gå ner mig i en å. Jag har ju flyttat sju gånger de senaste tio åren, men i en å kan man bara gå ner sig en gång.
Så, ut och spä på Sveriges konsumtion lite nu och köp en klapp eller två. Jag lägger pussar i kuvert, som aldrig når sin mottagare. Men de finns där. Ifall att.
/Poppy
lördag 18 december 2010
Lucka nummer 18
Julbockar hör ju julen till. Ja, det ligger ju liksom i dess namn att vara en del av julen. Julbocken får mig dock att inse att julen fortfarande har anknytning till asatron, även om det är något vi oftast inte reflekterar över. Så är det ju med traditioner. Man är matad med dem sedan barnsben och så gör man på samma sätt och vis själv utan att fundera närmare på varför.
Tor hade två bockar som drog hans vagn. Tanngnjóstr och Tanngrisnir hette de. Ena starka rackare som överlevde en slakt och allt. Så långt sträcker sig mina kunskaper om dessa bockar. Nu hade man ju kunnat göra en väääldigt elegant och lite parodisk övergång till dagens bockar i samhället. Men riktigt så underhållande ska jag inte vara i dag.
Andra synliga tecken på bockar kring jul (tänk nu INTE på "de andra") var att jultomten i vårt land just var en julbock. Jag föreställer mig att den bocken klampade som bockarna Bruse, men i övrigt knappast skrämde mer slag på barnen då än vad Tomten gör nu, med sin enerverande fråga om barnen varit snälla. Klart det varit snälla. Barn föreställer sig inget annat än att vara och på det sätt de blivit lärda att vara.
Min största upplevelse av en julbock är dock Gävles stolthet. Under mina år i denna stad där vintrarna alltid var vita med tjattrande ekorrar och skränande björktrastar stod denna bock alltid i sin gyllene halm, hel och oförstörd jularna igenom. Fast visst fick jag höra historierna om hur den brunnit, om vadslagningen på Internet och huruvida traditionen med denna mastodont var värd att bevara eller inte.
I dag läser jag i Dagens Nyheter att bevakningen är stenhård och dess hårda prövningar genom åren med attacker från raggarbilar, pepparkaksgubbe med pilbåge och turister. Trots alla vedermödor med denna bock har den placerat Gävle på kartan och ger de boende något att samlas kring. Att jag flyttade dit en gång hade dock inget med någon som helst bock att göra.
Tor hade två bockar som drog hans vagn. Tanngnjóstr och Tanngrisnir hette de. Ena starka rackare som överlevde en slakt och allt. Så långt sträcker sig mina kunskaper om dessa bockar. Nu hade man ju kunnat göra en väääldigt elegant och lite parodisk övergång till dagens bockar i samhället. Men riktigt så underhållande ska jag inte vara i dag.
Andra synliga tecken på bockar kring jul (tänk nu INTE på "de andra") var att jultomten i vårt land just var en julbock. Jag föreställer mig att den bocken klampade som bockarna Bruse, men i övrigt knappast skrämde mer slag på barnen då än vad Tomten gör nu, med sin enerverande fråga om barnen varit snälla. Klart det varit snälla. Barn föreställer sig inget annat än att vara och på det sätt de blivit lärda att vara.
Min största upplevelse av en julbock är dock Gävles stolthet. Under mina år i denna stad där vintrarna alltid var vita med tjattrande ekorrar och skränande björktrastar stod denna bock alltid i sin gyllene halm, hel och oförstörd jularna igenom. Fast visst fick jag höra historierna om hur den brunnit, om vadslagningen på Internet och huruvida traditionen med denna mastodont var värd att bevara eller inte.
I dag läser jag i Dagens Nyheter att bevakningen är stenhård och dess hårda prövningar genom åren med attacker från raggarbilar, pepparkaksgubbe med pilbåge och turister. Trots alla vedermödor med denna bock har den placerat Gävle på kartan och ger de boende något att samlas kring. Att jag flyttade dit en gång hade dock inget med någon som helst bock att göra.
måndag 13 december 2010
Lucialuckan
Varför blir jag alltid oregerlig i stunder som kräver allvar, respekt och djup beundran? Är det min egen, inre osäkerhet som får min hjärna att spegla upp helt andra scenarier inför mina ögon, än de faktiska som pågår?
Flickor utklädda till lucior, med den sedvanliga rundklippta papptallriken som skydd mot droppet från stearinljuset i handen. Smala midjor med röda band om och alla sjöng de med klingande röster, om än med ett spår av snuva i. Alla bjöd de på sånger om förtröstan, hopp och ljusnande tider.
Då börjar jag tänka på om man skulle ha luciatåg utklädda till julgranskulor och jag vill naturligtvis vara Hammarbyhunden, som Jonas Karlsson gestaltade elegant i julkalendern Julens hjältar från 1999. Bocken skulle hoppa in, julig och fin men börja sjunga "Bocken Bruse" och alla skulle ropa "Nej!!". Eftersom det inte är en julsång. Julhunden skulle börja spela fotboll, dribbla och sjunga de där fotbollssångerna jag är helt obekant med, allt medan ängeln suckar över upproriskheten i julgänget.
Avslutningsvis ser jag en långdans med den bänkade publiken, där vi glatt tjoar om den lilla tid vi leva här, med mycken möda och stort besvär.
Tänk vad vi skulle känna oss upprymda då, fantiserar jag. Inte bara andäktiga.
Flickor utklädda till lucior, med den sedvanliga rundklippta papptallriken som skydd mot droppet från stearinljuset i handen. Smala midjor med röda band om och alla sjöng de med klingande röster, om än med ett spår av snuva i. Alla bjöd de på sånger om förtröstan, hopp och ljusnande tider.
Då börjar jag tänka på om man skulle ha luciatåg utklädda till julgranskulor och jag vill naturligtvis vara Hammarbyhunden, som Jonas Karlsson gestaltade elegant i julkalendern Julens hjältar från 1999. Bocken skulle hoppa in, julig och fin men börja sjunga "Bocken Bruse" och alla skulle ropa "Nej!!". Eftersom det inte är en julsång. Julhunden skulle börja spela fotboll, dribbla och sjunga de där fotbollssångerna jag är helt obekant med, allt medan ängeln suckar över upproriskheten i julgänget.
Avslutningsvis ser jag en långdans med den bänkade publiken, där vi glatt tjoar om den lilla tid vi leva här, med mycken möda och stort besvär.
Tänk vad vi skulle känna oss upprymda då, fantiserar jag. Inte bara andäktiga.
fredag 10 december 2010
Nobel lucka 10
Ja, denna dagen spisar vissa kråset av kanske flygande sparvar? Andra får motta hedersbetygelser och en summa pengar för insatser mot mänskligheten. Och självklart borde jag dagen till ära hylla årets Nobelpristagare i litteratur. Men saken är den att det kommer jag inte att göra, eftersom jag inte riktigt kan förlika mig med denna man och det i mitt tycke visst, ett flödande språk, men ändå ganska tråkiga berättelser. Jag kanske tänker om en dag.
Nej, istället blir det nödrim av värsta sorten:
Nödrim, simring, fittstim, Sing-Sing, du Sankta Lucia med gossar och stjärnor, släpandes efter med glitter också ett antal tärnor, eldsvåda med sång, tonarter som dissar och publik som fnissar i jakten på en nödutgång.
Där satt den!
Nej, istället blir det nödrim av värsta sorten:
Nödrim, simring, fittstim, Sing-Sing, du Sankta Lucia med gossar och stjärnor, släpandes efter med glitter också ett antal tärnor, eldsvåda med sång, tonarter som dissar och publik som fnissar i jakten på en nödutgång.
Där satt den!
onsdag 8 december 2010
Lucka 8
Nu är vi väl många som sitter och skriver (eller läser) önskelistor inför julen. Tomten får ju alltid en massa hyllningar men vem tänker på hans fantastiska renar som sliter och flyger jorden runt med en med julklappar tungt lastad vagn?
Därför är lucka 8 en hyllning till de ursprungliga åtta renarna, Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen.
Namn kommer från dikten A Visit from St. Nicholas från 1823, här oftast mer känd som "The Night Before Christmas" eller "'Twas the Night Before Christmas".
Två män stred över vem det egentligen var som hade skrivit dikten, Henry Livingston Jr och Clement Clarke Moore, den sistnämnde var den som slutligen vann men det är fortfarande oklart om vem det verkligen var som ursprungligen skrev dikten. Denna dikt har i a f influerat västvärldens uppfattning om hur jultomten ser ut, han nattliga besök i husen, hans transportmedel, antalet renar och vad de heter och framför allt att han skulle komma med presenter till vuxna och barn.
Rudolf, ni vet han med röda mulen, är en senare uppfinning av Robert L May från 1939.
Go Dasher, Dancer, go Prancer, Vixen, go Comet, Cupid, go Donner, Blitzen!!!
Och Rudolf, du får gärna vakta min släde också!!
Därför är lucka 8 en hyllning till de ursprungliga åtta renarna, Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen.
Namn kommer från dikten A Visit from St. Nicholas från 1823, här oftast mer känd som "The Night Before Christmas" eller "'Twas the Night Before Christmas".
Två män stred över vem det egentligen var som hade skrivit dikten, Henry Livingston Jr och Clement Clarke Moore, den sistnämnde var den som slutligen vann men det är fortfarande oklart om vem det verkligen var som ursprungligen skrev dikten. Denna dikt har i a f influerat västvärldens uppfattning om hur jultomten ser ut, han nattliga besök i husen, hans transportmedel, antalet renar och vad de heter och framför allt att han skulle komma med presenter till vuxna och barn.
Rudolf, ni vet han med röda mulen, är en senare uppfinning av Robert L May från 1939.
Go Dasher, Dancer, go Prancer, Vixen, go Comet, Cupid, go Donner, Blitzen!!!
Och Rudolf, du får gärna vakta min släde också!!
tisdag 7 december 2010
Trött Lucka nummer 7
Som i de sju dvärgarna. Som alla hade namn efter en egenskap; glad, blyg, trött, butter, klok mm. Snövit stod för något annat än bara en egenskap. Som kvinna naturligtvis komplex. Men dagens lucka blir självfallet:
Snövit och de sju dvärgarna!
Snövit och de sju dvärgarna!
lördag 4 december 2010
Lucka nummer fyra
Plättar till frukost. Tänk att man till slut efter åratal av letande skulle hitta ett plättjärn på ICA i den norra stadsdelen.
I övrigt mycket godis i kostcirkeln, så dagens lucka består givetvis av ett recept på lussebullar, att mumsa på till morgondagens väntan i advent, eller kanske hellre att frysa in till luciastöket.
Färdigt på: 2 tim 13 min
Ingredienser
50 g jäst
5 dl mjölk 3%
150 g smör
250 g kesella
2 dl strösocker
2 kuvert saffran (1 g)
1 tsk salt
16 dl vetemjöl, eventuellt lite mer
russin
1 st ägg + 1 msk mjölk till pensling
Tips
- Receptet är beräknat för ca 30 stycken bullar.
1. Värm smör och mjölk i en kastrull till 37 grader (fingervarmt).
2. Smula ner jästen i en rymlig bunke. Häll lite av den ljumma mjölkblandningen i bunken och blanda tills all jästen löst sig. Blanda i resten av vätskan.
3. Blanda ner kesella, saffran, socker och salt.
4. Tillsätt nästan allt mjölet, gärna lite i taget och arbeta degen smidig. Tillsätt mer mjöl om det behövs.
5. Täck över degen med en duk och låt jäsa i rumstemperatur cirka 60 minuter.
6. Lyft upp degen på ett mjölat bakbord och knåda den några minuter.
7. Dela degen i cirka 30 bitar. Rulla sen bitarna till längder, cirka 2 centimeter i diameter.
8. Snurra ändarna åt varsitt in mot mitten och lägg dem på en plåt som är smord eller klädd med bakplåtspapper.
9. Tryck ner russin i snurrornas mitt och låt sen jäsa ytterligare 45 minuter till dubbel storlek.
10. Sätt ugnen på 225 grader.
11. Vispa upp ägget med 1 matsked mjölk och pensla bullarna med blandningen.
12. Grädda mitt i ugnen cirka 5-8 minuter tills de blivit gyllenbruna.
13. Ta ut bullarna och låt dem svalna på ett galler.
(Receptet enligt min största inspiration i matväg: Anna Bergenström)
I övrigt mycket godis i kostcirkeln, så dagens lucka består givetvis av ett recept på lussebullar, att mumsa på till morgondagens väntan i advent, eller kanske hellre att frysa in till luciastöket.
Färdigt på: 2 tim 13 min
Ingredienser
50 g jäst
5 dl mjölk 3%
150 g smör
250 g kesella
2 dl strösocker
2 kuvert saffran (1 g)
1 tsk salt
16 dl vetemjöl, eventuellt lite mer
russin
1 st ägg + 1 msk mjölk till pensling
Tips
- Receptet är beräknat för ca 30 stycken bullar.
1. Värm smör och mjölk i en kastrull till 37 grader (fingervarmt).
2. Smula ner jästen i en rymlig bunke. Häll lite av den ljumma mjölkblandningen i bunken och blanda tills all jästen löst sig. Blanda i resten av vätskan.
3. Blanda ner kesella, saffran, socker och salt.
4. Tillsätt nästan allt mjölet, gärna lite i taget och arbeta degen smidig. Tillsätt mer mjöl om det behövs.
5. Täck över degen med en duk och låt jäsa i rumstemperatur cirka 60 minuter.
6. Lyft upp degen på ett mjölat bakbord och knåda den några minuter.
7. Dela degen i cirka 30 bitar. Rulla sen bitarna till längder, cirka 2 centimeter i diameter.
8. Snurra ändarna åt varsitt in mot mitten och lägg dem på en plåt som är smord eller klädd med bakplåtspapper.
9. Tryck ner russin i snurrornas mitt och låt sen jäsa ytterligare 45 minuter till dubbel storlek.
10. Sätt ugnen på 225 grader.
11. Vispa upp ägget med 1 matsked mjölk och pensla bullarna med blandningen.
12. Grädda mitt i ugnen cirka 5-8 minuter tills de blivit gyllenbruna.
13. Ta ut bullarna och låt dem svalna på ett galler.
(Receptet enligt min största inspiration i matväg: Anna Bergenström)
fredag 25 december 2009
Christmas Star as a scar
A singel Christmas star
shining like the crimson poinsettia
Maybe far better off on my cheeks
gleaming skin under the none shining sun
As petals fall to the floor
slowly twirling silently hitting the floor
Collecting dust from empty corners
in the kitchen forgotten by now
And boxes of golden tangerines
peeling tasting relishing the juice
slipping down my throat down my lip
sucking the limb out of life no more
torsdag 24 december 2009
Tomta
Äntligen faller natten så ren
Spåren i snön efter vilt och folk
som gått längs oplogade stigar
Tomten har knackat på port efter port
Leende frågat efter snälla barn
Fastän ingen frågar en vuxen detsamma
Några barn tycker dock han är sen
Är Rudolf trött eller sjuk
Varför dröjer det så?
En klapp på kinden så len
Utdelad av en välsignad moder
Som vet att endast änglar finns
onsdag 23 december 2009
Fred
Peacefullness and longing for that exploration of experience
Someone said Sid Presley and as I gently smilingly replied:
That was a real long time ago now, but an instant in the Universe
Success of life, love and lust as a habit for human kind
Are we all imagine it and fool ourselves with sweetness of words
tender like morning dew that slowingly drips on your upper lip
Permissiveness so hard to find in this age and our complete lost state
we wonder if the Dark Ages rides us again with fear that promise us death
Instead we ought to join each other and what we do best
To care and appreciate what we bring into this world
Music, words and art that take us to another level
of understanding that life and Christmas is sharing and it is for everybody
tisdag 22 december 2009
CDskiva Paul Weller
När mörkret över dalen sig sänker
räven i snön tisslar och tasslar
En enda tanke till Tomten du tänker
Att lyss till strängar som brister och rasslar
När värmen i stugan känns varm och skön
dofterna svävar och till bords vissa regler gäller
mättnad sig infinner under viss stånka och stön
och precis då vet man inte heller
om risgröt ska orkas med,
men absolut en skiva med .........................................
räven i snön tisslar och tasslar
En enda tanke till Tomten du tänker
Att lyss till strängar som brister och rasslar
När värmen i stugan känns varm och skön
dofterna svävar och till bords vissa regler gäller
mättnad sig infinner under viss stånka och stön
och precis då vet man inte heller
om risgröt ska orkas med,
men absolut en skiva med .........................................
måndag 21 december 2009
Låtsas om Du vill eller Julens innebörd
Småningom blåser vintervindar upp
Månens ban lyser stilla halv i mörka natten
Kylan biter i hud och kropp
Frosten nafsar i hälarna på otäta skor
Stegvis och ljudlöst går vår gilla gång
Tidens tand gnager och i gränden sitter katten
En stilla jamande sång
Om varma hem med mat och kärlek, samt lite ro
Vad det lider hoppas vi alla på mirakel
När alla älskar stort och intensivt
Med Paul Wellers gitarr på glöggfesten
Och för resten
En oavhängig och fånig tro
söndag 20 december 2009
Chokladkartong
När vintern viner
tummen ryser
stortån fryser
då kan längtan te sig
till land dit solen skiner
kokosnötter
palmer
salta bad
då kan längtan te sig
att koppla av
på sätt och vis
med en kopp te
och kroppen full av Paradis
lördag 19 december 2009
Vanten
Vanten
Var hälsad varje flinga
av stjärna till moln som blev en kristall
I min hand smälte du och försvann
Tungan kände på Din kalla smak
Lätt förgänglig och oundviklig
Försumbar och oåterkallelig som tö
Kalla händer
kölden får dem att flamma i rött
Då kommer som ett par i kungar
droskan full av små barn och tanten
som stickat hela dagen och ger Dig den saknade
......
/Poppy - och idag var det enbart julklapp för mitt öga och inga subtila antydningar om inbäddad samhällskritik. Promise as in a Löfte!
fredag 18 december 2009
Drömmen om Strumpan
Aldrig ska man tro på någon som inte ljuger
Inte förlita sig på den som har borgerliga manér
Aldrig hoppas på att det ska bli bättre
Inte veta något om morgondagens rand
Små fötter som är små
Fryser, skaver, söker ullstrumpor
Spända blåa tår
Vill under täcket ligga och bli varma
Nej, de ljuger
Det är sant
Det kan Du alltid lita på
För bedragen blir man
Ömma fötter har gått i skor
Utan värme och kärlek
Skrovliga
Nu gissar dem på en vansinnig tro
Strumpor
/Polly
torsdag 17 december 2009
Dagens dikt : Jultänkta tankar i mörkrummets hålrum
Ja, nu kommer jag att införa - på helt eget bevåg! - små julklappsrim eller andra försök att skapa lite stämning! Har ju för bövelen till och med rödrandiga kläder på mig. Byxorna långrandiga i flanell, tröjan tvärsandig i bomull. Sådant mys då!!
Så det är fritt fram att fylla på med vadhelst som behagar, men idag för jag ordet inledningsvis. Och nu ska det vankas tankar åt stora och små, rädda och modiga, fattiga och rika (hjälp nu skenar jag mot Tv-seriernas förlorade territorium). Jag börjar helt enkelt:
Jultänkta tankar i mörkrummets hålrum
Lita inte på Tomten så rar
tjock och osmidig
svettig och glansig
påtagligt likt din skånske Far
Lita inte på kvittrande barn
som skriver små lappar
önskar och tigger
nystar ett garn
Lita inte på främmande män
som knackar på dörren
utan skjorta och utan hem
Julen är för individualisten blott
när frid ges åt tycke och tankar
ohämmat far uti rymden så blå
och ingen undrar ens hur det ska gå
/Poppy - som egentligen inte vet vad samhällskritiken bestod av (jo, det vet jag visst!), eller hur juligt det blev egentligen, men tror man kan bädda in allt bara man gör det med veckad bomull.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)