Visar inlägg med etikett Prisande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Prisande. Visa alla inlägg

onsdag 20 oktober 2010

Priser och böcker och författare med den äran

Ja, men åh, vad långsam och sakta man kan vara då. Lilla snigel akta dig, akta dig Fast de har nog redan tagit mig.

Bookerpriset då. Hur blev det med det? Och Augustprisets kandidater? Och alla är upprörda över att Palmebiografin av Berggren inte blev nominerad och upprörda kritiker instiftar sålunda ett helt eget pris. Gott och väl så. Vi kan ju alla hitta på priser om vi bara vill. Frågan är vilket pris som bär mest prestige och ger mest i avkastning. Inte hade det varit "Författarnas författare" med Fucking Librarians i kommittén inte. Eller styrelsen.

Ok.Howard Jacobson fick årets Man Booker Prize. En snabb koll i LIBRIS och inte en enda av hans titlar finns i svensk översättning. Det verkar dock finnas en på polska.

Bland årets Augustkandidater är Sara Stridsberg min absoluta favorit, men skulle inte sätta emot på Combüchen. Mer ovisst känns det bland ungdomslitteraturen. Jag undrar också om det gått mode i att skriva om döda föräldrar, men såklart det har liksom med magi, spöken, mysterier och annat halvt overkligt. Jag kan sakna en berättelse. En bra återgiven och välskriven berättelse med lite sagolika miljöer och karaktärer. Likt Kate DiCamillos underbara böcker, med ett språk som inte förenklar eller viker undan bara för att det är barn som är målgruppen för hennes texter. Mera sånt tack!

torsdag 16 september 2010

Bokmässa

Hepp, hepp! Så krokar vi tag i varandra och skrålar ikapp att vi klarar oss nog ändå.... I alla fall om vi kommer från bördiga Skåne, där det finns obegränsat med resurser, spända hängslen och frihet. Jo, så ÄR det bara. Vänj Er!

Bokmässan. Ett stort svettigt, industriliknande, varande bygge där det ska skramlas i månglarnas tempel, med förhoppningsvis en och annan tanke att bära med sig en bit i alla fall. En marknad där bästa ko, gurka och pumpa får pris efter utseende, tjocklek och inte minst populäritet.

Låter jag odelat negativ är det inte sanningen och hela sanningen, så hjälp mig gud! Nej, jag gillar visst att skrota runt där i flödet som gör en lika matt av trängslen som av glädjen att luncha med någon man inte sett på länge. Yrseln som kommer efter att ha besökt seriösa seminarium och klottrat ner små tankar i samband med dessa. Sällan återkommer jag dock till just dessa. Långt senare insåg jag att man också kunde göra mässan till sitt eget sjöslag, där startskottet för mitt eget rövande gick i fjor. Jag hissar nog Jolly Roger i år igen!

/Poppy med Träben

torsdag 29 juli 2010

Bookerpriset

På wikipedia går det att läsa att Bookerpriset är ett mycket prestigefyllt pris, som tilldelas författare sprungen ur Brittiska samväldet eller från Irland som skriver på engelska. Det finns också ett internationellt bookerpris.

Förutom äran och den på köpet kommande efterfrågan av författaren och dess verk, tilldelas man också ett inte oansenligt belopp kring en halv miljon kronor. Not bad at all!

Kända författare som tilldelats äran, halva kungariket och prinsessans hand är: Salman Rushdie, Michael Ondaatje (hurra!) som delade priset med Barry Unsworth. Även Roddy Doyle, Ian McEwan (hurra!!)och Margaret Atwood kan titulera sig som pristagare.

I år kan man läsa om de nominerade på följande sida: Longlist annonunced for Man Booker Prize 2010

Undrar om bookerpris-vinnarna känner som de ständigt prestationsfyllda svenskarna, de som får Augustpriset och sedan beklagar sig över vilken katastrof det är att vinna och röna uppskattning. Jag menar och tror också att det kan vara så, att hämskon runt prestationen kan klämma på liktornen. Att den svenska, eller allmänmänskliga avundsjukan gör ångesten på att prestera så mycket större. Alla förväntar sig ett fall, ser ett misslyckat uppföljande och den arme konstnären lider i sitt eget talangfulla svett.

Ska man undvika att nominera, prisa och lovorda skapare av stora mått? Eller i alla fall vänta tills de blivit så pass gamla att de mer prisas för ett livsverk än enskilda verk. Nobelpriset tycks ju luta lite åt det hållet och pristagarna är ofta förhållandevis mogna till åren.

Kanske priserna och utmärkelserna är mer till för oss läsare, än för Er skapare?

/ Poppy on the Edge