Morgondagens bibliotekarie

Namn: Poppy Odeniska
Ålder: SATC-åldern
Familjär: Tveksamt, men genomgått flera graviditeter
Utbildning: En sorglig historia. Vi talar inte om det!
Tränare: Pushande kollega som tvingar mig att gå i gassande sol + en skällande hund
Bok: Väljer ett citat istället "I think I made you up inside my head"
Specialitet: Biter som en get, sticker som ett bi, somnar som Preben - hvergang
Framtidsutsikter: Förbluffande osäkra, men trosvissa. Man ska ju ändå dö tids nog.

Nja....Jag är skeptisk till om det skulle gå hem, men kanske bibliotekarier skulle ha lite roligare då och kunde kalla sig livscoacher istället, smutta på en Cosmopolitan och ha yogastunder, samtidigt som det pågår högläsning, alternativt poesiläsning av lokal förmågas egna alster. Mina lovar jag att Ni får slippa!

/Poppy - en oliv senare

Marknadsföring

Allt går att sälja med mördande reklam, sägs det. Även konserverad gröt enligt en gammal slagdänga med en riktigt catchy hook. Fast jag förstod aldrig det där, att det var så konstigt att man konserverade gröt i sången. Gjorde man inte det?

Så det här med bibliotekarien, vilket jag redan varit inne på att det snart nog är en lika förbrukad titel som postkassörska, spårvagnskonduktör och dammsugarförsäljare. Vissa dammsugare säljs tydligen fortfarande i dödsryckningarna medelst dörrknackning. Vilken idiot ger sig in på ett sådant hopplöst projekt? Som om det inte är hårt nog att tuta runt i en bil som säljer glass. Men man har bara fem minuter på sig, sedan kör han iväg, den förmodligen mest uttråkade försäljare jag stött på.

Så tänkte jag på det här med marknadsföring och dess betydelse för självbild och inte minst hur andra människor ser på en. Läkaren är intelligent, rationell i kritiska situationer, plikttrogen, med makt över liv och död. Och sexig. Vet inte om det började med Vita serien eller George Clooney i IR. Hur är prästen då? Ja enligt Törnfåglarna och Hem till Gården fylld med libido som dock bara kan förlösas med rätt person. Mild, god, hänsynsfull och lite farlig mitt i allt.

Kvinnorna då? Lärarinnan. Korrekt, ansvarstagande, barnkär (och därmed fertil?), välklädd, obefläckat rykte, flitig och omhändertagande. Inte så sexig kanske, men en kvinna att gifta sig med och bilda familj med. Den egna företagaren i kvinnlig gestalt är driftig, giftig, sexigt välskräddad, välbeställd, orädd och ganska attraktiv just därför.

Bibliotekariens kår borde kanske göra som vissa gör: Dagens Student/ Dagens chef etc

Dagens bibliotekarie:

Namn: Miss Kanel
Ålder: 33
Utbildning: Religionsvetenskap, Filosofi, Kemi, Lärarutbildning, Biblioteksutbildning
Gren: Katalogisatör
Tränare: Påstridig chef
Bok: Sex vägar till sex med tibetanska munkar i blå kåpor
Specialitet: Kan både sätta etiketter på en bok och tagga på hemsidan. Samtidigt!

En bild på det och nog skulle Bibliotekarien vinna mark! Eller vad han/hon nu ska ha för titel i framtiden.......

/Poppy

Modest

Tro mig! Jag vet att det finns både uppsatser och såväl allmän som kollegial debatt kring detta ämne. Det är inga nya stjärnor i sikte eller kunskapsinsikter likt Upplysningen. Kanske vi landar mer i Romantiken. Eller postromantiken för att vara moderna människor som vet att nyttja social medier på nätet år 2010. Fattas bara annat!

En liten, liten uppvisning i det som kan betraktas som klädkod eller inte för yrkeskåren som kallar sig bibliotekarier, även om jag ibland undrar om Hon (för det är oftast en Hon) verkligen finns numera. Nu är det mer den högteknologiska, rappa varianten med Läsplattan i vänstra jackfickan och i den högra ligger ett USB med anteckningar från senaste utvecklingsprojektet.

Håll till godo eller stäng igen:

Den modernt traditionella varianten. På utdöende. En kvarleva efter den stränga varianten med kjol, istället för byxa och nylonstrumpor som gav ifrån sig ett lätt pipande ljud varje gång låren gned sig mot varandra bakom underkjol och yllekjol. Koftan, stämplen och glasögon ytterligare obligatorium, liksom att vara förankrad vid en hög biblioteksdisk och ha fullkomlig makt över vad låntagaren fick låna och inte fick låna.
Här i mjukare tyger, Gudruns Sjödén-randig tröja med lös passform och som avslutas vid höften för vidd och rymd att jobba mellan hyllor, datorer och låntagare. Till detta en linnebyxa, sval och elegant i denimliknande färg. Fötterna bär upp ett par foträta tofflor som underlättar det stående och gående arbetet under dagen. I ena handen en bokpåse att bäras upp till ålderdomshem och förskolor, i den andra handen en klassiker att rekommendera var låntagare.

För att under de senaste decenniet ha utvecklats till en mindre mjuk variant. Här en vassare upplaga som varken har tid för bokprat eller barnteater. Här pratar vi perfektion i frisyr, klädval, stövlar, utbildning och profession. Inte en kurs försummas till att utveckla sitt webaktiva, kreativa skapande med plattformar för internationella standardiseringar tillsammans med pedagogiska redskap i ett nätverkande för "Biblioteket i Samtiden för Individen". Bort med allt demokratiskt tänkt och visst kan besökarna kosta på att betala sig för den service de får!

Fast nu känns det som det behövs lite mer utrymmer för vilda och galna idéer. Biblioteken vaggas in som en del av Kulturhusen där man ska kunna få fritt utrymme för att läsa en bok, samtidigt som man hänger på en klättervägg och mumsar på en hamburgare från en mer eller mindre välkänd restaurang. Efter det kan man slänga sig i ett bollhav, lyssna på musik, spela dataspel och känna sig allmänt vild och vågad. Jag tror det är hög tid för Pirata alternativet! Det är löst hår som slängs och kastas med blästrade leenden, hotpants och små, tighta toppar kring bysten som förbättrats med lite geleklumpar av koksalt. Vi slår klackarna i taket, svingar oss cyberaktigt var vi vill, när vi vill, är allmänt lössläppta och hämningslösa. Inga begränsningar i detta tidevarv.

Den manliga varianten då? Jo, den finns ju. Inte så ofta och kanske inte de som oftast får tonårstjejerna att vandra i flock till biblioteken. Undantag bör finnas såklart. Så jag introducerar något i stil med det här:

Poppy - mer som en gatukorsning

Blåkulla

Det har på sistone debatterats livligt inom biblioteksvärlden huruvida man bör hålla fast vid fysiska bestånd eller ta farväl av ett sedan länge etablerat förhållningssätt mot bibliotekets samlingar och istället se till den efterfågan som råder efter nätpublikationer och tillika lån av böcker, ljudfiler med mera direkt till sin dator, I-phone eller en läsplatta.

Detta har också påverkat synen på bibliotekariens roll och från flera ledningsgrupper inom bland annat biblioteksdirektionen har framhärdats att synen på bibliotekarien måste moderniseras och accentuera det moderna samhället. Flera förslag har lagts fram, bland annat ett om kostym där kvinnor, som fortfarande tillhör majoriteten av yrkesutövande skall erbjudas knälånga, pennsydda kjolar i grått med elegant slits baktill, så det blir bekvämt att växla mellan sittande, stående och gående postion. Tillhörande kavaj i grått med breda slag för att kunna fästa väl synlig namnbricka på, liksom vit skjorta i bomull och röda band till glasögonen för de som så önskar. Männen skulle få bära gråmelerade byxor i modell chinos som ämnar ge ett sobert, men modernt intryck.

Förutom klädsel har också påpekats vikten att vara samtida, att kunna leva sig in i de dagliga händelserna och högtiderna. Nu till påsk kommer därför samtlig personal vid de berörda biblioteken att erbjudas påskägg, ris, ansiktsmålning, sjalett, en svart katt - men för pälsallergikerna erbjuds istället en kopp, svart kaffe -, samt en rejäl kvast. Det poängteras att det är betydelsefullt för såväl svenskar som utlandsfödda att se att biblioteken står för tradition och kulturella värden, trots det alltmer sofistikerade och virtuella tjänsterna som inom snar framtid kommer att överskugga alla arkiv och vattenstämplar.

Glad påsk och glädjen Er alla som skall festa på Blåkulla i bibliotekens och bibliotekariernas namn!

/Poppy a wish Witch

Fucking librarians it is!

Det här roade mig en liten stund på morgonkvisten!

Man tror ju att den där gamla despotiska typen av bibliotekarier med sträng blick och varnande pekfinger endast är en gammal schablon. Således gör en del allt vad de kan för att leva upp till myten! Till de stackars studenternas ruelse och till min lilla fnissande förtjusning. ;)

http://www.facebook.com/group.php?v=wall&viewas=0&gid=2226341928

/ Poppy: Honey I know you´ll have a laugh too!!

The Aftermath

Precis såhär blir det! Ont i halsen, en kropp som gnäller om vila och sista smörjelsen, samt ett huvud som går på och av. Av och på. Emellan dess massa brus. Inga frekvenser, inga hjärnvågor i aktivitet att kunna utläsa på något ECT eller om det nu ska vara EEG. Fast en liten ECT kanske är precis vad jag behöver efter denna årets Bok & Bibliotek år 09.

Låt mig först klargöra en sak: Det är ett tufft och hårt jobb att vara litterär, att visa sig intresserad av litteratur och de som gör den, tar del av den, ger ut och förbrukar den. Fysisk och psykisk trimning krävs inför liknande event!

Började ju med bokklubben som en liten "warm up" inför Mässan. Oj, vilken usel bok och gubbig gubbe till författare och oj vad mycket vin. Klockan 05.00 dagen efter hoppar jag inte så glatt ur sängen, åker taxi i ett kvävande mörker och försöker undvika att tänka på hur illa jag mår. Kallt och ensamt på perrongen gör jag sedan mitt bästa för att på x2000 sova mig fram till slutdestinationen.

Väl där: seriös och går på den ena samhällskritiska debatten efter den andra, antecknar och ritar efter behag. Träffar flera gamla kära vänner. Äter lunch, fortsätter min påtagna roll som seriös och engagerad av De Stora Frågorna. Fråga mig idag inte vilka de är...

Sedan bär det plötsligt utför: vin, snittar, champagne, vin, vin. Så springer jag på bäste vännen till en person som ligger nära mitt ömma hjärta och strax därpå en person som för länge sedan var nära vän till dåvarande pojkvän. Komplicerat att beskriva hur mycket och lite som förändrats på tjugo år.

På detta följde sprit ur backluckan på något som jag vill minnas var en volvo på mässans parkering. Spårvagnar senare hamnade jag på en klubb med enbart 80talsmusik och alla sjöng i kör till Human League. Tror dock jag var den enda närvarande som faktiskt dansat till låten när den första gången lanserades. Har det hänt något alls under dessa år hinner jag reflektera över och njuter av sinnesnärvaron att nu inmundiga en iskall cola.

Dagen efter fler vänner att springa på, luncha med, se på avstånd. Jag är riktigt seg och försöker fortfarande upprätthålla min image av den seriöst intresserade - eftersom jag dessutom råkar vara detta när inte små grisar fastnar i halsen och när sömnbristen inte är total eller känslan av att ha gått i ett rus av vin och dess efterverkningar under två dygn.

Otroligt skönt att sätta sig på tåget hemåt och då får jag ett SMS. Tajming tänker jag och inser att denna inte var så bra. Inte ens flera böcker och flera barn senare.

Nu måste jag vila upp mig en timme inför kvällens kalas som börjar om knappa tre timmar! / Poppy prays she stays Odenlike but keeping the good one, i.e the Eye

Bokmässan

Dags att packa och börja förbereda sig för en bokmässehelg i Göteborg. Ska vara där i allafall två dagar så en del ska jag väl hinna se lite. Känner mig lite uppstressad och samtidigt förväntansfull, ser fram emot det, iallafall lite.

Hinner väl inte se några skandaler, de brukar ju oftast inträffa efter att mässan har stängt och då är ju inte jag kvar där. Hoppas att Poppy får vara med om lite mer "action" än vad jag tror jag får. Lite kändisspotting kan man kanske klämma in, bara man slipper en del av de personer som mer än gärna visar upp sig där.

Ska försöka se lite av seminarierna med de spanska författarna, återkommer med rapport när jag väl är tillbaka.

/Honey

The Mess

Så var det snart dags för årets Bokmässa då. Fast jag mår helt kasst och undrar om jag fått en släng av svineriet. Fast det lär inte ta så bra på mitt onda blod. Får köra en liten åderlåtning ikväll så är man redo för infanteriet på mässan i morgon. Har inte så stor koll på vad jag vill och inte vill göra. Vem som kan vara värd ett seminarium eller inte. Borde kolla igenom programmet en gång till, men känner en stor vilja att vara spontan. Kanske för att min vardag normalt består av ett tätt skrivet rutnätsystem där inget får gå fel. Heja Spontana säger jag alltså. Fast skulle inte Mia dit? Äsch, det får lösa sig under de närmsta dagarna. Tjoho. So far so good. Och nu skulle jag kunna fälla ordvits på ordvits i sann pilsnerfilms-anda. Men det tar vi en annan gång! / Polly