En dag kanske Ni förstår. Ni som nu sitter i vårljuset och myser och tänker större och bredare med Eran vita respektive grå hjärnhinna. Ni som har fler aktiva hjärnceller och förmår nyttja dem. Edgar Allen Poe och tillika Lovecraft blev på sin tid inte bara hånade och ignorerade. De blev dessutom satta på undantag, deras alster ansågs löjeväckande, obegripligt och märkt av underklassens fattigdom och smutsighet i brist på tvål, söp de bägge ner sig rejält och såg till att avlida inom rimlig tid.
Hade de levt idag hade de varit några av vår tids största hjältar. De är de förvisso in memorian, men jag menar som livs levande personligheter och det de förmådda avsätta i sin pennas krampaktiga skrivande för att någon kanske någonstans skulle förstå, utan att de skulle behöva snudd på prostituera sig i skamlig nesa för att få en liten bläckfläckad skrift komma i tryck med högst oregelbundna mellanrum.
På Dagens Nyheters ledarsida går idag att läsa om att Presstödet gjort sitt. "Dags att lägga ned" Detta argumenteras inte bara utifrån att Nationaldemokraternas Nationell Idag fått ett stöd på osannolika 2,3 miljoner, utan också utifrån att vem som helst kan starta en tidning idag via nätet och en blogg. Dessutom anses inte presstödet särskilt effektivt då det till största delen inkorporeras i större koncerner.
För det första borde det väl vid utdelande av presstöd, likväl som när andra stipendier - betänk konstnärslönerna! - finnas någon form av grupp som ser till vad den aktuella tidskriften syftar till. Ska det bygga på stöd i form av att sprida budskap som i lag är reglerat som förbud, har man ju satt upp en grov snubbeltråd för sig själv. Och därmed också på något sätt talat om att man som nämnd är just umbärlig och gjort sitt.
För det andra: Ja, vem som helst kan starta en nättidning. Den kan också likt de tusentals andra försvinna i dimman och sopberget av undermålig förmedling via framställan av "nättidskrift". En tryckt tidning är ändå en tryckt tidning. Och en tidning som tilldelas stöd skall enligt min mening stå för viss kvalitet, viss information av sådant som kanske annars lätt kommer i skymundan av Anna Anka, kungabröllop och dikter till detta bröllop. En tidskrift med stöd bör givetvis uppfylla fundamentala, solidariska principer om demokrati, jämställdhet, öppenhet kring dialog och ämnen, präglat av mångfald och en möjlighet för de med mindre köpstarka grupper att ändå kunna ha en fot med på agendan.
För det tredje: Pressfrihet och allt prat om att det är bättre att de syns än att vi tystar ner det vi inte vill höra. Pressfrihet, jo - men inte på bekostnad av det pris flera miljoner människoliv fått betala. För mig vore det lika absurt om en tidskrift som handlade om hur man bäst torterar och misshandlar husdjur skulle få presstöd. Vissa saker är enligt lag förbjudna och det finns oftast en anledning till detta! Vissa saker går inte argumentera kring och att släppa lös och tillåta spridning av något som sedan ändå i huvudsak enbart kommer att läsas av det redan frälsta ser jag inte som en utveckling av pressfrihet och demokrati. Här vilar istället en fördumning och utarmning av vår förmåga att engagera oss och se ondskan i vitögat.
För det fjärde: just sådana som Poe och Lovecraft hade behövt lite presstöd och en konstnärslön. De hade behövt få blomstra och i alla fall knoppas i sin för dåtiden nya angreppssätt att skriva och sprida sitt budskap. De arbetade hårt i grändernas smuts för att bli satta på undantag av grupper som redan då framhärdade Nationalismen framför inspiration och nya tankar av medvetenhet om oss själva och det samhälle vi rör oss i.
Bu för Bääään! / Poppy
SÖP NER SIG!!?? Det gäller för Poe, men Lovecraft var en av de mest fanatiska helnykterister jag har läst om. Han både skrev noveller (nåja, EN novell) och essäer om detta.
SvaraRaderaJa, helt rätt Magister! När det gällde ordvalet var det för Lovecrafts del tänkt som en metafor - som att försvinna in i "mörkret". Oavsett hans judehat (trots giftermål med en judinna), syfilis och allmänt dålig, psykisk hälsa. Han drack desto mer kaffe har jag förstått... Men jag håller med om att det var klumpigt och illa valt att bunta ihop skräckmästarna på detta vis och på ett sätt som kan tolkas bokstavligt. Jag drar på mig skammens dräkt, rodnar och ska inte nedlåta mig till samma dåliga ordval framöver!/ Poppy
SvaraRaderaLovecraft hade inte syfilis heller, vilket hans Wassermanntest bevisade.
SvaraRaderaMagister: Jag som inte alls var ute efter att detronisera Lovecraft känner mig nu som en skurk. Om jag är rätt påläst skulle väl faktorn om Lovecrafts eventuella syfilis var medfödd eller inte vara det stora dilemmat. Det för tiden enda tillförlitliga testet att påvisa syfilis med Wassermantestet gjordes vid en vistelse på Rhode Island Hospital 1937. Loksom idag kan test påvisa negativt resultat när antikropparna vilar. Wassermantestet visade för övrigt om det pågick en infektion i kroppen och kunde lika gärna tala för malaria, TBC eller annan sjukdom. Många källor talar för att det är troligt att Lovecraft hade syfilis, många och mer samtida talar om att det är lika troligt att han bara hade en mental instabilitet som accelererade med åren. Jag väljer dock att tro på Dina ord, eftersom Du verkar känna mannen bättre än vad jag gör. Nu ska jag snart göra en avbön och undvika trampa Lovecraft på tårna i onödan. / Poppy
SvaraRadera