Afrika sägs drabbas av stora förluster på grund av Islands rytande vulkanmoln. Tusentals varor med färsk frukt, färska grönsaker och snittblommor ruttnar bort. Fattiga bönder i länder redan hårt drabbade av torka, krig, fattigdom och kolonialism kan i ett modernt årtusende se sig snuvade på konfekten av en liten ö på norra halvklotet. Jag ömmar för dessa utsatta individer som säkert sliter hårt för att precis lyckas mätta magen för dagen. Samtidigt är det något så outtalat absurt i denna rapportering.
Är vi på norra halvklotet så beroende av varor från Afrika att de måste fraktas med flyg? Görs det per vecka? Per dag? Eller hur ofta innebär det att vi förpestar luften och därmed allas vår tillvaro med transportflyg över jordklotets ban, hit och dit? Är det vettigt att vi ska importera SNITTBLOMMOR (rosor) från Afrika att köpa i vår ICA- eller Konsum-affär till en något billigare peng än hos blomsterhandlaren? Rosor som aldrig slår ut och vissnar ner i ett skrumpet tillstånd efter några dagar, av gud vet vad vilka kemikalier och tillsatser?
Är det rim och reson, logik och fason på att vi nödvändigtvis måste ha frukt och grönsaker just från denna kontinent till vår egen? Importerade från Kenya, har jag nog sett att det stått på sockerärterna jag hållit i min hand.
Förr åt vi säsongsbetonat och visste att dra nytta av detta. Att njuta av jordgubbarna under sommarmånaderna, äpplen på hösten, vinterpotatis och primörer på våren. Jag tror att vi alla skulle må mycket bättre om vi kunde återanknyta till detta livsförfarande igen, åtminstone delvis. Vi tar så för givet att vi alltid ska ha åtkomst till allt omedelbart. Är vi inte längre komna i vår sociala utveckling än ett spädbarn som kräver omedelbar tillfredsställelse av sina behov?
Bönderna i Afrika som odlar sina rosor, som de säljer för en spottstyver till en grossist, som säljer, som säljer osv tills de fraktas in i ett flyplan. De bönderna kommer naturligtvis att lida förluster rent ekonomiskt. I övrigt finns det bara en förlorare och det är vi allesammands på detta lilla klot som vi arbetar så hårt på att göra till ett intorkat, skrumpet päron. Bäva månde Kiviks äppelodlare som snart får exportera Alice till Australien för att få lite fart på den deflationerade tillvaron. Så fan heller!
/Poppy - som nu kommer att vägra köpa en enda ros som inte är odlad i en svensk plantskola!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar