Det pratas en hel del om bokens död. Detta beroende på att vi läser mindre, färre titlar ges ut av förlagen och böcker ligger på vänt i flera år innan de når marknaden, varav vissa med brännheta och aktuella ämnen som mister sin roll som likt ett dynamiskt kugghjul sätter igång andra hjul, får liv och delaktighet i samhällsdebatter och litteraturen som värdebärare av livets meningsfullhet och dess till lika stora delar meningsskiljaktigheter mister en stor del av sin vigör och intensitet. Det som gör litteraturen till stora delar så pass unik och livskraftig att den blivit skriven och läst i årtusenden.
Ljudböckerna sägs stå för en del av den fysiska bokens dödsryckningar, liksom e-böckerna som går att låna med en knapptryckning och en pin-kod. Läsplattans sensationella, framtida roll med hundratals nedladdade böcker ska vi bara inte tala om!
Men ärligt. En ljudbok? Det passar säkert vissa. Jag har själv försökt att ha en i bilen, men så tappar man bort sig, stör sig på inläsarens sluddriga tal, konstiga betoningar eller bristen på att återge vissa avsnitt med den distinktion och/eller betoning som är avsedd ur författarens hjärna och fingertoppar som ursprungligen präntat ner orden och avsett dess betydelse. E-böcker? Trååååkigt!! Liksom en stel, ful läsplatta med samma problem som vilken dator som helst, så fort det är soligt ute är det omöjligt att läsa på skärmen. Det är inte det att jag inte inser möjligheterna och den ökade tillgängligheten, men jag ser också förluster och avsaknad av flera sinnliga upplevelser.
Att öppna en bok erbjuder dina fingertoppar en beröring mot hårt, vasst papper som kan skära sönder din hud om Du inte är försiktig. Eller kan det vara sladdrigt, mjukt papper som i de gamla pocketböckerna. Boken i fysisk form erbjuder också olika dofter som en elektronisk vara inte kan komma i närheten av. Man kan göra vackra små bokmärken eller fula stora att lägga vid senast lästa kapitel. Boken funkar på stranden, puben, bussen, soffan, badet, ja precis var som helst.
Ett större hot mot boken och litteraturen i sig är istället de olidligt dåliga titlar som ges ut. Deckare med dåliga intriger och än sämre till sin konstruktion. Lättköpta och lättsmälta böcker av pseudokändisar, som egentligen inte är värda namnet böcker. Bokhandelns fokus på just de böcker som anses "gå hem i stugorna". Samma böcker som kan köpas i närmsta snabbköp och den kvalitativa litteraturen som kan tillföra oss läsare djupare tankar, insikter och kontemplativa tillstånd är snart ett minne blott om vi inte alla tar vårt ansvar. Från författare, till förläggare, till bokhandlare, till kritiker och läsare!
/Poppy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar