söndag 27 december 2009

Tider åldras

Jag faller ner i ett mörkt, mörkt hål
och aldrig har det varit mer smärtsamt
eller fyllt av möjligheter

Blodspillan, befläckad av själar sörjande
Sin uttömda lott av erinran och hopp
eller på nytt fylld av outgrundliga genvägar

Snart tar det slut, allt det onda av det enda
som att känna sig sann och stadig vid sin rot
se på 2010 som sömnlös men fyllt med allt av det vi kallar gott

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar