Så det är fritt fram att fylla på med vadhelst som behagar, men idag för jag ordet inledningsvis. Och nu ska det vankas tankar åt stora och små, rädda och modiga, fattiga och rika (hjälp nu skenar jag mot Tv-seriernas förlorade territorium). Jag börjar helt enkelt:
Jultänkta tankar i mörkrummets hålrum
Lita inte på Tomten så rar
tjock och osmidig
svettig och glansig
påtagligt likt din skånske Far
Lita inte på kvittrande barn
som skriver små lappar
önskar och tigger
nystar ett garn
Lita inte på främmande män
som knackar på dörren
utan skjorta och utan hem
Julen är för individualisten blott
när frid ges åt tycke och tankar
ohämmat far uti rymden så blå
och ingen undrar ens hur det ska gå
/Poppy - som egentligen inte vet vad samhällskritiken bestod av (jo, det vet jag visst!), eller hur juligt det blev egentligen, men tror man kan bädda in allt bara man gör det med veckad bomull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar