Detox

Efter regn och överfulla stuprännor i dagarna sju, känns dagens leende sol mer än välkommen in på en oväntad kopp, frystorkat kaffe. Icke kravmärkt, eller ekologiskt, eller certifierat, eller rättvisemärkt. Brukar vanligtvis köpa kaffe med så många sigill på som möjligt, för att vara på den säkra sidan.

Efter de senaste dagarnas törst efter blod och mersmak för fysisk vedergällning, börjar så smått adrenalinet sjunka igen. Kan ju bero på att jag inte kommer att vara på jobbet under ett antal dagar, men jag är heller aldrig långsint eller principfast. Totalt karaktärslös - det är jag det!

Grunnar mest för tillfället på olika personers agerande i min närvaro. Ja, de är ju inte så närvarande rent fysiskt, snarare metafysiskt då. Och eftersom jag ständigt känner mig förundrad - dessvärre inte så mycket av glädje eller insikter - av folks självupptagenhet, bristande sympatier, förmåga att klampa rätt in, över och ut genom närmsta dörr, samt deras ständiga rop på bekräftelse.

Anar en hel del ångest, en och annans strupes skri. Varför jag anmodas av Ödet eller vem det nu är som sammanför mig med den ena hopplösa typen efter den andra, att lugna dessa personer, höja deras bristfälliga kvaliteter till skyarna och lovprisa dem oavsett vad, ja det är ovisst. Personligen tycker jag det vore att förbjuda att först vara artig, konverserande, uppmuntrande, roande och mer därtill, för att sekunden därpå vara avståndstagande, avböjande och flyende mot nya vidder, nya sjuksköterskor, ammor, mammor, konsulter och psykologer som kan sätta plåster på de ömmande sår och själar som spritter runt i tillvaron.

Det är då jag inser att jag måste göra en känslomässig detox! Nu är det slut med ynk i mitt liv, slut med personer som tär på mina reserver och vill ha det allra bästa och när de fått vad de vill ha lämnas man som en tom konservburk, tömd och dränerad på innehåll. Nej, en rensning måste till! Allt som är dåligt för mig, hur njutningsfullt det än må vara måste bort. Kropp och själ ska renas och jag ska också få stöd, sympatier och i alla fall tillbaka en del av den energi som jag så ohälsosamt ödslat med i onödan många gånger. Nyttiga, energigivande individer sökes därmed och tips till Er alla: Gör Er av med dem som skapar oro, förbittring, förstämning, ilska och dålig självkänsla! De må finnas runt omkring oss lite här och där, men låt dem ligga som en giftbesprutad vindruvsklase i sitt vackra fruktfat. De kan ligga där så mycket de vill och så länge de vill - vi behöver inte ta del av dem! Vi behöver inte smaka på dem, ofrivilligt stoppa i oss deras giftigheter och när vi bjuds på elände tackar vi vänligt men bestämt nej. Förresten behöver vi inte vara så onödigt vänliga heller.

"Tack, men jag tycker att Du låter både otrevlig och onödigt provokativ just nu! Kan Du tänka Dig att besinna Dig och utgå ifrån en annan position än Din egen? Är detta omöjligt ser jag ingen annan utväg än att avstå från medverkan, men tack för att Du engagerade Dig så pass att det kändes viktigt att lägga bördan på någon som skulle kunna bära den och att den personen var jag!"

/ Ms Oden