Kortkort

Nu drar nya vindar in över kultursidorna i dags- och kvällspress. Dels ska man göra upp med 00-talet, för på något sätt är det alltid sämre att ta med sig något bra och berikande från det som varit än att se nya visioner. Det kanske faller sig naturligt. Det kanske är så att man som skribent hela tiden står i tornets topp med kikaren om halsen och letar, letar efter spår, nyheter, oväntade och kommande vågor på böljorna i vårt samhälle. Kanske.

Det antyds också att bloggen är ett tecken på hur individualistiska vi blivit och drivits till. Samt att den är ett forum som snart spelat ut sin roll och kanske om Googles "wave" får fäste är det säkert alldeles sant. Bloggen anses av många vara en öppen dagsboksform där man kan skriva vad man vill och få feedback på detta - i bästa fall bör jag väl tillägga! Andra ser det som en hobby och möjlighet att få skriva om något som ligger en nära, likt en hobby. Men det finns faktiskt också författare som börjat på just detta sätt i just detta forum. Att blogga kan ocksa betyda att utveckla sitt skrivande, att göra det som eftertraktas och anses vara en skärva av vad det en gång varit i vårt samhälle och våra utbildningar: reflektion och analys. I takt med att man skriver och läser om får man en fördjupad insikt i både om det man skriver och om sig själv i bästa fall - i alla fall ibland. Med andra ord tror jag bloggen har sitt forum, inte bara som ett demokratiskt redskap för alla och envar att kunna skriva, utan mer av olika skäl och anledningar. Än intressantare kan det vara att få reda på varför vissa slutar blogga istället.

/Poppy