Undrar om det var månen som fick mig att gå i däck igår och ignorera väckningen på mobilen? Eller om det var de 26 arbetsdagarna på raden? Möjligheten finns ju också att det var allt godis, eller de tre musketörerna till hundar som såg till att släcka den flämtande lågan av energi.
Har varit ute på en morgonpromenad utan energi och framför allt, utan glasögon. Det ger alltid omgivningarna en ny dimension. Stenbumlingarna förvandlas till små kaniner som äter gräs, en sopsäck blir en pigg, liten hund och vägskyltarna kan lika gärna påbjuda 80 som 50. Livet blir fyllt av fler möjligheter utan hjärnan i "på"-läge.
Vet inte riktigt hur jag nu ska lyckas samla ihop ork och kraft inför den där loppisen. Ingen sol heller. Kommer kanske inte ens något folk då? Har lovat hämta upp de andra klockan 9.00, men jag har inte ens packat bilen ännu med mitt bråte. Bäst att få i sig lite kaffe, köra 1-minuts pep och sedan bara skruva upp volymen.
Söndagsfriden..var det ett fenomen som dog ut på 1950-talet? Eller 1850-talet? / Poppy vet inte hur någon tid ska bli avkoppling istället för stresskopplad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar