Prisande

Skatteåterbäringen är inte här. Nej. Och för egen del är det en smärtsam påminnelse om att livet går i moll hur hårt Du än sliter för att mätta Din mages skri i världen. Det vill säga restskatt för tredje året i rad. Nu har det i alla fall minskat till ett anständigt belopp, så jag är ju trots allt så evinnerligt tacksam. Tack, tack!

Nej, jag tänker mer på att nu ska det börja prisas. Folk och fä. Stipendier ska delas ut till studenter och så ska det filas ihop en motivering som håller ända in i regeringskansliet. Ofta är det så stolpiga, fåniga och överdrivna motiveringar, som "för den allsköns fruktsamma hängivenhet som tydligt åsskådliggjorts inom fakultetens utbildningsmål...." Ja, ni förstår! Fast lika illa var väl den som dök upp förra året "...för att hon är en pigg och glad tjej som aldrig säger nej...". Var det ett skämt undrar jag fortfarande?

Nu har TPB (Tal- och punktskriftbiblioteket) skickat ut att de vill ha in kandidater till sitt Amy-pris.

Det ska handla om tillgänglighet på ett spännande och framgångsrikt sätt och säkert ska det väl egentligen vända sig till de med läs- och skrivsvårigheter i första hand. Men det stod inget om det och jag kan faktiskt inte komma på någon eller något annat som bedrivit en sådan bra och positiv anda med moderna, sociala kommunikationer som bokförlaget [sekwa]. Så nu nominerade jag förlaget! Med motiveringen att de är en "frisk fläkt som doftar kvinnlig honung från en daggig äng med ljung". Nej, det gjorde jag inte! Nominerade blev de istället med hänvisning just till deras ihärdiga, flitiga och öppna synsätt gentemot oss läsare. Att se läsaren som lika viktig som recensenten, förlaget själv och författaren. Vi är en helhet och behövs alla i processen för ett läsande som faktiskt berikar och förlöser oss som människor. Heja, heja!

/ Poppy